Hajken!
BIOLOGI:
Ekosystem jag träffade på utmed paddlingen:
- Sjön/ån vi paddlade i
- Träd
- Stubbar
- Blad och växter så som näckrosor.
- Stranden
Djur jag träffade på och varför fanns de här?
- Vargspindlar, trivs i sol och det var väldigt varmt på hajken.
- Trollsländor, trivs nära stillastående och näringsrikt vatten precis som det vi padddlade i.
- Myror, trivs i blandskog och tallskog som fanns vid tältplatsen.
- Myggor, drar sig till ljus på kvällen och vi hade en lägereld och ficklampor.
- Flugor, de trivs i de flesta skogar och vi hade mycket mat och frukt vi lägerplasten som flugor gärna drar sig till.
- En vattensnok, trivs i vattendrag och i fuktiga marker, när vi såg den simmade den i vattnet där vi paddlade.
- Fiskar, en gädda och en aborre, fiskar finns i näringsrika vatten så som där vi paddlade.
- Skräddare, gillar stillastående vatten.
Växter jag träffade på och varför fanns de här?
- Näckrosor, finns i näringsrika sjöar som den vi paddlade i.
- Aspar, trivs i näringsrika områden så som vid paddlingsvägen. Om de växer nära vatten kan de bli väldigt strora.
- Björkar, de vill ha mycket ljus och längst paddlingen fanns det öppna ängar.
- Tallar, trivs i torr jord och vid tältplatsen var det sand.
- Granar, längst ån vi paddlade var marken vatten och näringsrik och det är så granar vill ha det.
- Oliika mossarter
- Ljung, lever där det är ganska vattenrikt men inte alltför näringsrikt. Där vi tältade fanns det en sjö men det var inte så näringsrikt då det var mycket sand.
- Bläbärsris, behöver mycket vatten och fanns vid tältplatsen.
- Lingonris, trivs i barrskog som den vid tältplatsen.
Ekosystemet ån:
Ån var ett näringsrikt ekosystem och detta såg man på att det fanns mycket djur och växtliv. Det fanns fiskar, vattensnokar, mycket insekter och växter så som vass och näckrosor. Det var även dålig sikt ner i vattnet och man kunde inte se botten, detta tyder på mycket växtlighet, alltså att ån var näringsrik.
Vi männsikor släpper ut mycket avgaser och detta påverkar dels tempraturen då atmosfären blir tjockare och solens stålar kommer in men inte ut, detta gör att vissa arter i ån inte klarar av att leva där längre för att det blir för varmt. Avgaserna leder också till att framförallt gaserna svalveldioxid och kväveoxid reagerar med molnen och göra att det blir surt regn. Det sura regnet gör att ån får ett lägre PH värde än normalt och detta skadar djur och växtlivet. Något annat negativt vi gjort är att vi skräpat ner i ån och detta kan vara farligt för djurarterna i ekosystemet då kan fastna eller äta det. Vi människor har faktiskt inte bidragit med så himla mycket possitivt till ån och helt ärligt tror jag den skulle må bättre utan oss och miljöförstörelsen som vi håller på med.
SVENSKA OCH IDROTT
Allemansrätten-
Allemansrätten är till för att man ska kunna vistas och få del av naturen, det står om våra ansvar ovh rättigheter när vi är där. I allemmanstätten står det bland annat:
- Du får vistas i naturen sålänge det inte stör eller förstör, riskerar att förstöra odlingsmark eller passerar en privat tomtmark.
- Du får tälta med ett två, tre stycken tält i skogen utan att fråga markägaren i två dygn. Om du vill tälta längre måste får antingen fråga markägaren eller flytta tältet. Om det är väldigt många tält eller om du ska tälta nära ett bostadsområde kan det vara bra att be markägaren om lov.
- Det är förbjudet att skräpa ner och det är ditt ansvar att su inte lämnar något skräp ute i naturen.
- Du får elda i skogen men det är ditt ansvar att det går till på ett säkert sätt och det är väldigt viktikgt att du släcker elden efter dig.
- Du får inte bryta grenar, dra bort mossa eller bark från levande träd och du får helle inte hugga ner träd och buskar. Men något du får göra är att plocka vilda bär och blommor ( sålänge de inte är fridlysta vilket betyder att man inte får plcoka dem för att det inte finns så många sådana blommor kvar).
- Du får bada och ta in din båt i land nästan vart somhelst bara inte vid privata tomter. Det är tillåtet att åka båt i sjöar och hav sålänge du följer reglerna så som fartbegränsningar.
- Du får inte jaga och fiska hur du vill. Det är okej attt fiska med spö i de största sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjönsamt, även längst kusterna. I andra sjöar eller om du ska använda större fiskeredskap måste du betala för ett så kallat fiskekort som ger dig rätten att fiska i en sjö. För att jaga krävs en jaktlicens.
Att göra upp en eld-
- Det fösta du ska göra är att välja en lämplig plats. Stället bör inte vara nära sådant som lätt fattar eld, t.ex. tält eller högt gräs. Bra ställen är i sand eller på mark utan växtlighet, dock får du inte elda dirket på en sten eller klippa eftersom det kan skada underlaget. Det är bra om stället har nära till vatten (t.ex. en sjö) så att man snabbt kan få tag på det om något skulle hända. Platsen bör även vara plan så att brasan står stabilt.
- När du valt en bra plats är det fösta du ska göra en ring av stenar, detta för att skydda omgivningen och hålla elden instängd innanför stenarna som inte kan ta eld. Ringen bör vara ganska stor, så att om pinnarna som senare kommer brinna innanför inte ramlar utanför om de skulle välta.
- När du sedan ska börja bygga själva brasan ska du börja med små flisor av pinnar och kanske lite torkat gräs, tänkt på att allt du bygger upp brasan med måste vara torrt! Lägg detta i mitten av ringen och försök att börja lägga flisorna mot varandra i en konform.
- Du ska sedan bygga på brasan med större och större pinnar för att elden ska kunna ta sig i dem och bli större och större. Du fortsätter hela tiden att bygga i en konform för att lågorna stiger uppåt.
- När brasan är färdigbyggd och har den önskade storleken är det dags att tända den. Tänd en tändsticka och stick in den längst in i brasan där flisorna är, där tar elden sig lätt. Elden kommer efterhand ta tag i de större pinnarna runt om och växa sig större.
- När du sedan är klar med din eld kommer det viktigaste av allt, SLÄCK ELDEN! Använd vatten och se till att elden är helt släckt innnan du lämnar platsen.
Bilder på en brasa som byggs upp:


